Fallet KEXCHOKLAD


Brott:

En kexchoklad (storlek: STOR) har anmälts försvunnen. Vid försvinnandet befann sig kexchokladen i rum nr 4 på Eriksdalsgården på norra Alnö, Sundsvall. Kexchokladen försvann Onsdagen den 19/6 2002 mellan klockan middagstid. Brottslingen måste vara någon från lägret!! (Midsommarlägret 2002, red. anm.)

Ägaren till den försvunna kexchokladen, fröken Maria Nordenmark 770612-xxxx, verkade ganska upprörd när hon anmälde försvinnandet. Nordenmark visste då inte om det fanns någon som kunde tänkas ha något motiv till att stjäla hennes kexchoklad. Vi, Konstapel Splink och Konstapel Lådbil, bedömde brottet som mycket allvarligt och påbörjade en utredning.


Utredning:

Efter en mycket kort diskussion kom vi (konstaplarna) överens om att vi behövde ta hjälp av en spion för att kunna lösa fallet. Som tur var så fanns det en spion i närheten så vi kunde sätta igång direkt. Spionen, herr Mikael Elvinsson 820920-xxxx, verkade mycket pålitlig och ambitiös. Elvinsson fick i uppdrag att snoka omkring (som spioner alltid gör) och rapportera till oss om han upptäckte någonting misstänkt. Vi (konstaplarna) slog våra kloka huvuden ihop och bestämde oss för att hålla ögonen öppna och ligga lågt och vänta på att brottslingen skulle begå ett misstag.

Våran strategi om att ligga lågt fungerade inget vidare. Efter ett par dagar insåg vi att vi måste ta itu med fallet på allvar. Vi bestämde oss för att börja förhöra.


Förhör:

Mikael Elvinsson (spion)

När vi frågade Elvinsson om han hade upptäckt något mystiskt så svarade han: "Ja, jag har hittat mina tofflor. Det är mystiskt" När vi sedan frågade om kexchokladen så sa Elvinsson att den nog inte finns... att den aldrig har funnits.

Ingen av oss (konstaplarna) förstod riktigt vad han menade med det där så vi gick vidare till nästa förhör.


Markus & Petrus (grillare)

Vi frågade om dom hade sett en kexchoklad. "Det var länge sedan" sa dom. Sedan undrade vi vad dom gjorde Onsdagen den 19/6 2002 mellan klockan middagstid. "Vi var här. Vi var i herrgården och åt kvällsmat". Petrus intygade att Markus var i herrgården med honom och Markus intygade att Petrus var i herrgården med honom. Så dom hade alibi. Sedan sa dom också att kexchokladen nog aldrig har funnits.

Vi förstod fortfarande ingenting. Konstapel Lådbil kom med det suveräna förslaget om att vi skulle förhöra Maria Nordenmark, den försvunne kexchokladens ägare. Vi hittade Nordenmark i kiosken på Eriksdalsgården. Där stod hon och sålde glass och godis till dom som ville ha. Hon låtsades att kiosken var en tågstation. Hmmm... mystiskt. Hon måste vara en riktig knasbubbla!


Maria Nordenmark

Nordenmark verkade stressad när vi kom in i kiosken... eller var hon nervös? När vi frågade henne om kexchokladen någonsin hade existerat så bad hon oss att smaka på hennes finger. Det smakade krispigt konstaterade vi (Konstapel Splink och Konstapel Lådbil). Vi fick dock inget svar på frågan. Vi ställde ytterligare några frågor om kexchokladen till Nordenmark, men vi fick inga svar. Hon undvek ämnet.

Det här samtalet med Nordenmark gjorde oss mycket fundersamma. Varför verkade hon så nervös? Dolde hon någonting? Misstänkt!!! Vi gick ut i köket. Genom köksfönstret såg vi hur pastor Elon smög mellan bilarna på parkeringen. Vad hade han för fuffens för sig? Vi gick med raska steg emot honom.


Pastor Elon

Det visade sig att Pastor Elon inte alls hade något fuffens för sig. Han höll på att smyga runt sin egen bil... och det är vad vi vet inte särskilt olagligt. Vi frågade honom var han befann sig när kexchokladen försvann. "Jag åt kvällsmat i herrgården" påstod han. Sedan sa han att han inte visste någonting... aldrig någonsin. Eftersom han är pastor så trodde vi på att det han sa var sant.

Nu visste vi varken ut eller in. Allt verkade så misstänkt, men alla verkade så oskyldiga. Någonstans måste ju skenet bedra. Vi (fortfarande konstaplarna) gick planlöst omkring. Vad skulle vi göra nu? Lägga ner fallet? *Suck* DÅ... fick vi plötsligt syn på en röd tröja (alla vet ju att röd är en väldigt misstänkt färg). Vi gick med bestämda kliv fram till tjejen med den röda tröjan.


Kicki

När kexchokladen försvann så befann hon sig i Måviken där hon lagade mat. Kicki var ensam och hade inget alibi. Men sedan berättade hon för oss att hon inte tål kexchoklad, så hon måste vara oskyldig. Vi fick också reda på att hon känner Mikael (vår spion) mycket väl. Enligt Kicki så tycker Mikael mycket om kexchoklad men hon är ganska säker på att han aldrig skulle stjäla en. Hon berättade också att Nordenmark äger ett kexchokladfodral som hon har pennor i.

Här hade vi hittat mycket viktig information. Äntligen hade vi kommit någon vart i fallet. Vi fortsatte vår förhörsrunda. Någon meter bort låg en hund och blängde på oss. Den såg misstänkt ut.


Hunden Wilmer

Vi frågade Wilmer om han hade tagit kexchokladen. Vi fick inget svar. Då sa vi till honom att han skulle blinka två gånger för ja och en gång för nej. "Blink" Nej, Wilmer var inte den skyldige.


Efter förhöret med Wilmer så blev vi plötsligt attackerade av en mycket våldsam tjej i 20-årsåldern vid namn Annika. Hon hade en brun tröja på sig. Kunde den möjligtvis vara färgad med kexchoklad? Hon stal min (konstapel Splinks) penna så att jag inte kunde anteckna. När vi försökte ta fast henne så sprang hon iväg. När vi kom ikapp Annika blev hon så våldsam att hon gjorde sig skyldig till våld mot tjänstemän. Vi försökte hålla fast henne men hon lyckades slita sig lös och springa iväg. Men vi lyckades i alla fall få tillbaka pennan.

Nu kom Maria Nordenmark fram till oss och frågade om vi hade sett hennes halsband. Det var försvunnet. Hon sa också "den här gången är det allvar". Vad menade hon med det? Var inte fallet med den försvunna kexchokladen på allvar? Var allt en enda stor bluff som vår spion sa från början? Och hur kunde han veta det? Vi bestämde oss för att prata med Mikael (spionen) en gång till.


Mikael (spion)

Vi frågade varför han trodde att kexchokladen aldrig hade funnits. Mikael svarade "det skulle vara typiskt Maria att hitta på något sådant". Han berättade också att dom har känt varandra i ungefär två år. Men han visste inte riktigt om de stod varandra nära. Han visste inte heller om de var tillsammans. Mikael verkade mycket nervös när vi frågade om hans relation till Nordenmark.

Vi började nu ana ugglor i mossen. Någonstans här låg en hund begraven, det gäller bara att hitta den. Ett rykte om att Nordenmarks yngre bror skulle finnas i närheten nådde våra öron. Vi sökte upp honom och ställde några frågor.


Simon Nordenmark

Första frågan vi ställde till honom var om Maria Nordenmark någon gång åkt utomlands till något misstänkt ställe. Svaret vi fick var chockerande. "Hon har varit i Ryssland, tror jag. Men jag har ingen aning om vad hon gjorde där."

Nu började det klarna allt mer för oss. Det kändes att sanningen äntligen var på väg att avslöjas. Nu var det bara den sista uppförsbacken kvar, sedan kunde vi rulla hem till det ljuva Jukkasjärvi. Vi talade med Nordenmark en gång till.


Maria Nordenmark

Vi frågade henne om hon varit i Ryssland. Hon blev väldigt nervös och började prata om en massa andra saker. Men till slut fick vi ett svar. Hon påstod att hon aldrig någonsin hade varit där.

Vi bestämde oss för att det bara behövdes ett förhör till och det blev Markus (en av grillarna) som blev förhörd.


Markus

Det vi ville veta var om han visste någonting om ryska maffian... om dom möjligtvis kunde ha något med kexchokladens mystiska försvinnande att göra. Han svarade ganska bestämt att han inte trodde att ryska maffian var inblandad. Han sa också att han hade spelat marsch i Ryssland... i 4 år!!!!

Nu var allting glasklart. Dags att skaffa lite bevis! HUSRANNSAKAN!!!

Det tog inte längre än 2 sekunder för att få begäran om husrannsakan beviljad.


Husrannsakan:

Vi började hos Mikael (spionen). Det vi hittade som var av intresse var:

  • Träningsbyxor med fel nummer på
  • En grön väska
  • Simpropp
  • I garderoben hittade vi en galge som det stod DAM på(vi misstänker falsk identitet)
  • Svart låda med något slags vapen... brummande knivar? ID nr: xxx xxx xxx x
  • En sovsäck som var lila på insidan. (Lila=tjejfärg)
Vi hörde också när Mikael pratade i telefonen. Han pratade om "Rektorn"... troligtvis ett kodnamn för någon/något. Han nämnde också namnet Kerstin Vikman Hansson.

Under madrassen i sängen... gissa vad som låg där!! Det behöver vi väl knappast berätta...


Hos Maria Nordenmark hittade vi också en del saker som var intressanta:

  • Pepsodent tandkräm
  • Blå pigmentfärg
  • Stenar


Så här gick det till:

Det visade sig att vår spion var spion i både USA, Sverige och Ryssland. (Vi borde nog ha kollat upp honom innan vi anställde honom, men nu vet vi det till nästa gång.) Nordenmark har kontakter med ryska maffian.
Maria Nordenmark och Mikael Elvinsson var i maskopi. Dom gömde kexchokladen (som var VÄLDIGT försäkrad) och anmälde den som försvunnen. Det handlade alltså om ett försäkringsbedrägeri. Dom försökte få pengar från försäkringsbolaget. Men som tur var så hann Konstaplarna Splink och Lådbil hindra dom i tid.


Vad som hände med brottslingarna:

Vi hade inga resurser till att sätta dom i fängelse så vi bad Nordenmark att dra tillbaka anmälan. Hon gick med på det och både hon och Mikael går fria.


Tillbaka